Stressboll - hur funkar det?

Stressboll - hur funkar det?


Stressboll - hur funkar det?


Fidget, fingertrixare, pillerisak, pillgrej, klämpryl, stresspryl, stressleksak… 

Kärt barn har många namn.

Och stressbollen med dess “släktingar” som t.ex. tangle och fidget spinner är sannerligen omtyckta - framför allt bland barn. Men gör de någon nytta?


Enligt hjärnforskaren Minna Huotilainen är händer och hjärna nära sammankopplade. Hon menar att man kan säga att händerna är intelligenta och att ungefär en tredjedel av vår kognitiva förmåga finns i händerna.


Houtilainen menar att till exempel handarbete kan hjälpa till att förbättra koncentrationsförmågan. Hon menar också att det i skolan kan hjälpa att göra något enkelt med händerna för att bättre kunna koncentrera sig på det som sägs i undervisningen. Man kan rita mönster på papper, fingra på modellera eller snurra på fidget spinnern.


Enligt Hjärnfonden uppskattas var fjortonde elev ha en neuropsykiatrisk diagnos (NPF) som t.ex. adhd eller autismspektrumtillstånd av olika slag. Det innebär två till tre elever per klass. Utöver dessa har många elever liknande svårigheter utan att ha en diagnos. Många med NPF kan koncentrera sig bättre om de har något att fingra på.


Allt fler skolor väljer att placera en låda med blandade anti-stress-prylar i klassrummen. Genom att de finns tillgängliga för alla blir det mindre utmärkande för de elever som behöver fingra på något under lektionerna. Dessutom får fler elever tillgång till dem, som kanske inte annars skulle ha fått möjligheten. Det är en fråga om inkludering och jämlikhet som allt fler uppmärksammar.


-Men blir det inte så att de bara fokuserar på stressprylen då, och inte lyssnar på läraren?

Det är faktiskt oftast precis tvärtom. De elever som verkligen behöver en stresspryl blir lugnare, mer fokuserade och stör de andra mindre. Om en elev blir mindre fokuserad på undervisningen när hen har en stresspryl är det förmodligen något annat som är lösningen för just den eleven.


-Stressbollarna kommer bara att kastas omkring med. Vi kan inte ha sådant i klassrummet.

Det finns många olika alternativ till stressbollar som lockar mindre till kast. Vissa är till och med så små att de går att ha i fickan och pilla med så att ingen annan ser det.


-Stressprylarna låter och stör på lektionen. Det behöver vara tyst och lugnt när eleverna arbetar.

Klokt tänkt! Många elever med NPF är dessutom extra känsliga för ljud och hör minsta lilla skrapande eller klickande väldigt tydligt - med sämre koncentration som resultat. Många stressprylar är därför helt tysta! 


-Det blir orättvist om bara vissa får ha saker att greja med. Det kommer att leda till konflikter. 

Rättvist betyder inte lika för alla. Prata med eleverna om orsaken till att vissa behöver stressbollar, specialkost eller keps inomhus. Barn och unga är ofta fantastiska på att acceptera olikheterna när de förstår bakgrunden!


Skall ni sätta ihop kit med fokusprylar till klassrummet? Tycker ni att det är svårt att veta vad ni skall välja? HjälpRedan har satt ihop färdiga kit med utvalda produkter till förmånliga priser! Varje kit innehåller hjälpmedel som talar till olika delar av de sensoriska upplevelserna. Den som tänker bättre genom att klämma på något kanske inte alls blir mer fokuserad av att vrida på något och vice versa. Därför är det viktigt att det finns hjälpmedel som fungerar för olika behov. De vanligaste varianterna är vrida, böja, klämma, känna, knåda och snurra. HjälpRedans fokus-kit finns i fyra olika varianter och är anpassade för olika årskurser. Naturligtvis passar de lika bra hemma, på arbetsplatsen eller i samtalsrummet! Kanske är du kurator, psykolog, läkare eller psykoterapeut? 


Här hittar du våra färdiga fokus-kit!



Källor:

https://svenska.yle.fi/artikel/2018/08/26/har-du-svart-att-koncentrera-dig-stang-skarmen-och-borja-handarbeta

https://www.hjarnfonden.se/2017/06/nu-behovs-en-storsatsning-pa-elever-med-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar/